Fruktansvärd tillfredsställelse
Puha, så tog jag äntligen tag i deklarationen. Detta år valde jag att göra det själv. Förra året tog jag hjälp av min favoritlärare tillika allmän livscoach för min del. Eftersom firman varit mer eller mindre vilande förra året så tänkte jag att "nog klarar jag det".. Tror kanske att jag gjorde det också. Det återstår att se i juni.
Annars så känns livet så jäkla bra, knackigt men bra. Lite som en berg- och dalbana.
R åker iväg nu hela långa helgen, tråkigt för mig & Py, samtidigt som positiva jag intalar mig själv att det blir perfekt, då får jag ensamrätt på skroten så jag boostar upp alla nivåer jag kan av henne eftersom att jag snart åker 2 veckor till Kreta. En hel vecka utan familjen. Vilket är ångestladdande varje kväll och nu även lite på dagarna, samtidigt som postivia jag tänker jag älskar mitt jobb på Kreta, kommer få umgås med vuxna människor och göra det jag är bäst på - leverera - i två veckors tid, varav en vecka sovandes med mina älsklingar. Det kommer vara så mycket att göra om dagarna att första veckan kommer svisha förbi fortare än jag fattar. Och jag vet att Py & pappa kommer klara sig alldeles utmärkt här hemma, qualitytime deluxe för dem. Men ändå. Ändå skaver det lite i magen.. ; ) När jag kommer hem är det bara kickstarta igång mitt andra älskade jobb - campingen, bara positiva tankar med det! Och dessutom bara någon vecka efter jag kommit hem så hämtar jag min älskade Madde på flygplatsen. Då startar också sommaren - på riktigt! Med allt vad det innebär, midsommarfirande i stugan (bra väder), full rulle på campingen med min älskade personal, lediga sommardagar, strandängsbadet häng med Pysan samt ett försök till att bara jobba halvtid. (ungefär) och kämpar så långt jag orkar till slutet på sommaren då hela familjen kommer få vara med om en total förändring i livet. Vilket också skapar mycket känslor ♥
Annars så känns livet så jäkla bra, knackigt men bra. Lite som en berg- och dalbana.
R åker iväg nu hela långa helgen, tråkigt för mig & Py, samtidigt som positiva jag intalar mig själv att det blir perfekt, då får jag ensamrätt på skroten så jag boostar upp alla nivåer jag kan av henne eftersom att jag snart åker 2 veckor till Kreta. En hel vecka utan familjen. Vilket är ångestladdande varje kväll och nu även lite på dagarna, samtidigt som postivia jag tänker jag älskar mitt jobb på Kreta, kommer få umgås med vuxna människor och göra det jag är bäst på - leverera - i två veckors tid, varav en vecka sovandes med mina älsklingar. Det kommer vara så mycket att göra om dagarna att första veckan kommer svisha förbi fortare än jag fattar. Och jag vet att Py & pappa kommer klara sig alldeles utmärkt här hemma, qualitytime deluxe för dem. Men ändå. Ändå skaver det lite i magen.. ; ) När jag kommer hem är det bara kickstarta igång mitt andra älskade jobb - campingen, bara positiva tankar med det! Och dessutom bara någon vecka efter jag kommit hem så hämtar jag min älskade Madde på flygplatsen. Då startar också sommaren - på riktigt! Med allt vad det innebär, midsommarfirande i stugan (bra väder), full rulle på campingen med min älskade personal, lediga sommardagar, strandängsbadet häng med Pysan samt ett försök till att bara jobba halvtid. (ungefär) och kämpar så långt jag orkar till slutet på sommaren då hela familjen kommer få vara med om en total förändring i livet. Vilket också skapar mycket känslor ♥
Men just nu så släppte klumpen i magen om deklarationen iallafall.
Sov gott kära läsare, kul att ni är så många
Sov gott kära läsare, kul att ni är så många